Jag har nu upplevt mitt första dygn med hörapparat. I har tyckt att min hörsel inte varit vad den borde vara, själv tyckte jag att jag hörde i alla fall det mest väsentliga. Hon lockade med mig på ett hörselmöte där en audionom testade min hörsel. Jag förstod då att de syrsor jag hörde förra sommaren inte var några syrsor utan tinnitus. Jag har också misstänkt mina sondöttrar för att tala otydligt, nu förstod jag att jag missat deras klara kvittrande röster.
Ännu har jag inte märkt några stora förändringar men det bli nog bra. Jag blev besviken på mitt gamla väggur som hade så vacker klang, nu låter det vassare. Matklockan hör jag bra. En telefonförsäljerska klarade jag raskt av. I morgon skall jag testa med Shostakovichs ”Leningrad”, det kanske blir än mer öronbedövande!
Våren har kommit närmare. När solen ligger på droppar det svagt från taken, kanske också en effekt av mina hörapparater? På eftermiddagen har Z och jag gått uppför ån, det var ett tag sedan sist och många nya dofter hade tillkommit. Ytterligare tillkom. I vakarna vimlade det av gräsänder men jag hörde också ett nytt ljud, ett flöjtande, men jag såg ingen flöjtist, alla såg enbart andiga ut.
Reservdelsmänniska? Inte än