Ännu är det dager och medmänniskorna har den sista chansen till julhandel. Om Melchior, Kasper och Jonathan redan nu, fast för över tvåtusen år sedan , hade inhandlat de presenter de skulle lämna till den lille gossen i krubban vet jag inte. Jag vet inte ens om de funnits eller de hette Melchior, Kasper och Jonathan. Med så vaga bevis kan vi inte skylla julklappshysterin på dem.

Den snälle och blide prästen, sedemera ärkebiskopen i Lykien och slutligen helgon, lämnade gåvor till behövande men var noga med att inte avslöja vem som var givaren.  Han räddade bland annat tre systrar från att prostituera sig för att kunna betala sin fars skulder.

Nicolaus var inte alltid blid. På den kända? Kyrkomötet i Nicea slog han en antagonist på käften. Sånt fick man inte göra på ett kyrkomöte och han blev dömd till fängelse. Men jungfru Maria hade hört talas om den fromme mannen och såg till att domen upphävdes.

Sant Nicolaus dyrkades av många ,  bland annat köpmän, sjöfarare och tjuvar. Så nog hade han ett finger med i gåvotraditionen.

Men vem tände stjärnan?

 

 

 

 

 

 

God Jul