Oktobermörkret hänger kvar när en fuktig nos puttar på mig och menar att jag ska stiga upp. Från köket doftar nybryggt kaffe och en vänlig kvinnoröst hälsar mig God morgon. Hon räcker över böcker att läsa i oktobermörkret samt har ställt ett stort paket på bordet.  Det är en efterlängtad lättskött espressomaskin. En kopp espresso då och då kan förljuva min tillvaro.

Förste sonen kom kvällen innan,  48 år ung sover han djupt på morgonen. Övriga söner, sambo, förtjusande sondöttrar ska komma till lunchen. När I och jag ätit frukost sätter  I full fart med förberedelserna. Z och jag vankar ut i höstmörkret . I horisonten ser vi en rosa sky. Solen har inte helt övergivit oss.  Z läser av vad som sig under mörkrets timmar timat. Han skriver en del kommentarer på väggar och träd. Så går vi hem till värmen, Z får sin frukost och jag ögnar igenom morgontidningen.  Det doftar av en välkryddad grönkålsoppa. Den ska vi ha till lunch när resten av gänget kommer, andre sonen med  sambo och två förtjusande döttrar.

I tar med sig Z på en skogspromenad, jag sällar mig till bostadsrättsföremingens städpatrull. När garage och garageuppfarter är avstädade, framförallt avlövade, återkommer I och Z, I med rosiga kinder, Z med smutsiga tassar, båda nöjda..

Grönkålssoppan står och väntar på barn och barnbarn, plötsligt dyker alla upp. Soppa  och nybakat bröd är perfekt en sån här solig men kylig dag.  När alla blivit mätta drar jag i väg med dem till stadens konstmuseum för att se på Karl Axel Pehrsons  färglada och festliga djur- och naturbilder

Först efter denna övning blir det kaffe och tårta och då har tredje sonen anlänt.

Eftermiddagen fördrivs med småprat. När mörkret faller på serveras tjälknöl på kronhjort och potatisgratäng. ICAS färdiga p-gratäng kan inte nog prisas! Och så grönsaker därtill. Alla blir mätta, dästa och sittandes. Flickorna färglägger modebilder och vi andra småpratar. Snart är dagen över. Men först en kvällspromenad med Z.