Z hymlar inte om sina känslor om skateboard. Han hatar dem. Denne lugne hund går upp i varv, skäller som besatt och kastar sig mot fridstörarna. Tur att kopplet håller.. En del av åkarna blir rädda, andra skrattar, de förståndiga kliver av sina brädor och uttrycker sin respekt för Z:s känslor.

Dessa skateboardåkare kan komma helt överraskande som häromkvällen. Z och jag strosade utför gatan.  Z läste kvällstidningen och kommenterade på sitt sätt, jag gick i mina tankar. Helt plötsligt kom en bräda farande utför en trappa, strax därpå en yngling som lyckats hoppa av. Brädan missade mig med en halv meter eller så men det kändes obehagligt. För en gångs skull hade inte Z hört brädan så han kunde inte varna mig. Nåväl, det gick ju bra och jag behövde inte uppleva våren haltandes mer än vanligt.

Där ser Du, sa Zorro.  Man kan aldrig lita på skateboardåkare