I sin blogg den 21 januari, Kampen mellan Nyfikenheten och Närminnet,  skriver Birgit Bergkvist om at det är svårt att förstå nanoteknologi. Det förunderliga med nano är storleksordningen.

En nanometer är mycket liten, så liten att den nästan inte finns. Ännu mindre är en Ångström, denna är en tiondel av något som nästan inte finns. Förhållandena mellan meter, millimeter, mikrometer och nanometer blir

1 m

1000 mm

1000  000 000 mikrometer

1000 000 000 000 nanometer

10 000 000 000 000 Å

Å står för Ångström. Ångström föddes 1814,var professor i fysik vid Uppsala universitet 1858 till 1874 då han dog. Vill Du veta mer om denne man, sök på Wikipedia!

En väteatomkärna är 0,05 nanometer. En bakterie mäter 300-5000 nanometer. Ett virus har en diameter på 5-300 nanometer.  En röd blodkropps diameterär 7-8000 nanometer. Du är en himla massa nanometer!

IMG_NEW

Man sieht nur was man weiss sa Goethe Det kanske är så. Förr använde vi lupp och ljusmikroskop men med dessa redskap kommer vi inte in i nanovärlden. Det vanliga mikroskopet förstorar bara 1000 gånger. Då  är det tur vi har fått elektronmikroskop.

Det första elektronmikroskopet uppfanns 1931 och har sedan utvecklats. Det senaste är sveptunnel-mikroskopet och atomkraftsmikroskopet. Riktigt hur de fungerar vet jag inte men   med dem kan man se dna-molekyler, virus och väteatomer och atomkärnor. Forskarna kan flytta molekyler, byta ut delar när vi kommer ner på nanoområdet.

Inom detta område ändras de fysikaliska lagarna, Guld kan bli grönt, kolmolekyler elektriskt ledande och urstarka. Det finns oanade möjligheter.

Det är en ny fantastisk värld som kan vara nyttig men också skapa ont.

Mer vet jag inte om nanovärlden