Morgonpromenad

 

På morgonpromenaden träffar vi vår gode vän, familjärt ”Rockies husse”. I Z:s barndom fanns också Rocky, en  trevlig hund som  har flyttat till hundarnas himmel. Nåväl och som vanlig blir Z mycket glad då han träffar s in gamle vän  ”Rockies husse” (RH) och det är troligt att RH fällde en glädjetår.

Det var ett tag sedan vi sågs och jag frågade hur det var med honom, i den seniora världen gör man så. Han berättade att han gått ner 20 kg sedan i julas och detta med hjälp av vårdcentralen.

Jag har aldrig uppfattat honom som överviktig men med viss rondör, som många av oss manliga seniorer har. Men visst, 20 kg mindre misskläder honom inte.

Hur har han burit sig åt? Inga sötsaker eller kakor, inte heller skrapat rent ur grytor och skålar. Inget överätande!  Han mår bra av detta. Varför inte pröva denna enkla metod, Du måste inte äta upp allt. Trugas inte!

Vi vandrar vidare i vintergryningen. En söt tik kommer sedesamt tassande, hon och Z hälsar på varandra. Två småhundar skäller, väsnas och trasslar till kopplen. På avstånd kommer två orangea kungspudlar, trippandes, hoppandes och skällande. Vi känner dem men så här på morgonen njutes de bäst på avstånd. Vattenflödet i ån bedömes, inte lång ifrån vårflödet tycker vi.

 

Nöjda med sakernas ordning går vi hem.

Z har redan läst sin ”tidning” och hoppar upp i sängen. Själv plockar jag fram DN på ”paddan”.