Morgonrodnad!

Morgonen med Z skänker upplevelser. Från det ”tass, tass, duns” till ”lurvigt huvud dyker upp”. Dags  att gå upp, husse.

På med kaffevattnet, ladda kaffekannan, ut i duschen, fram med Z:s mat, apelsin och ostsmörgås för mig. Matte snusar än. Så stärkta beger vi oss ut på stadens gator strax före soluppgången, det som Karlfeldt kallade ”Veneris flyende skört”. Läs gärna hans dikt ”Nattyxne” men inte förrän försommaren kommit.

Vi går i ett rosa skimmer förbi McDonalds, saluterar med käppen gubbarna som tar in morgonkaffet. I maklig takt går vi nerför Våghustorget, viker in på Köpmansgatan. Skoaffären skyltar med massor av damskor och kängor. En och annat herrkänga står diskret i  bakgrunden.

En turist från galaxen skulle säkert undra om det finns två- och flerfotiga varelser i denna stad. Men inte Z och jag . Z har fyra tassar men inga skor, jag har två vinterkängor. Så passerar vi flera affärer för damkläder. Såna tider, sådant mode utbrister vi. Men varför är kläderna så dåligt strukna? Skyltfönstret därefter har en sådan karaktär att jag i min ungdom skulle rodnat. Och jag må erkänna att jag i sådana affärer känner mig generad.

En herrekipering visar upp tråkiga kostymer, skrynkliga och slarvigt pådragna de stackars dockorna. En kostym ska väl vara välsittande

Vi viker av, förbi en butik som lovar skönhet. Ansiktsskrubb (face scrub) och avskalning (peeling) ska ta bort  det yttre lagret av skyddande hud för att salvan eller krämen ska fastna ordentligt. Så förberedde min farfar färgaren ullgarnet inför färgningen! Botox-injektioner förlamar ansiktets småmuskler som, ack, ger skrynklor. Sedan blir det lätta att hålla masken. Bra vid pokerspel men knappast bra att pussa på. Jag vill leva med livfulla ansikten.

Vid senaste Skavlan framträdde en tysk hudläkare, Yael Adler. Hon hade kloka synpunkter på hud och hudvård. Hon har skrivit boken ”Huden”. Med tanke på den image hon hade hos Skavlan kan den nog vara bra, i varje fall enligt Skavlan.