På lördagseftermiddagen begav vi oss ut alla tre, Z, I och jag.  I ärlighetens namn, det är Z som drog ut oss. Fastän klockan närmade sig tre var många ute och julhandlade. Som vanligt gick vi ner till Stadsträdgården, dit går vi i alla väder och följer årets växlingar. Faktiskt hade en av magnoliorna redan små ludna knoppar. På Wadköpings paradgata var redan stånden uppställda inför första advent.

Vi fick ett infall och tittade in på ”Historiska Butiken”. De hade faktiskt en del roliga saker som kopior på historiskt  glas, bland annat en kopia av romerskt dryckesglas funnet på Gotland. En ”historisk” anteckningsbok inköptes.

Vi vandrade så hemåt upp genom parken. Där träffade vi på Pippi, en lustig och busig terrier. Hon charmade Z helt och lockade honom i en yster dans över gräsmattor, runt träd och buskar, mattar, hussar och förbipasserande.  Fort gick det. Stackars Z ,som är ju medelålders, hängde trots allt med men när vi kom hem la han sig i sin korg och somnade. Tidigt föll mörkret över oss och månen svävade över oss, milt leende.

 

 

I dag är det första advent och vi, det vill säga I, tänder ett ljus när vi i gryningen sitter vid frukostbordet. Termometern visar -9. Efter frukosten går I och Z ut på en kort promenad,  Z behöver tömma det ena och andra. När klockan nalkas tio beger vi oss av till skogen. Z hoppas att träffa någon kompis och se. Molle är redan där med sin matte, de ligger före oss. Men vi hinner upp dem. Molle kommer rusande med en pinne i munnen. En av mina uppgifte här i världen  är att kasta pinnen, Molle hämtar den, jag kastar och Molle……. Han kan hålla på hur länge som helst vilket min kastarm inte kan. Efter en stund kommer också Kerstin med sin matte och de tre vännerna är återförenade. De springer fram och tillbaka, hittar något intressant, markerar revir, viskar i örat och annat fria hundar gör.

Men allt har sin ände (utom korven) .  Vi skymtar visserligen solen bakom grantopparna, och klar himmel. Men kallt är det och kylan tröttar. ”Hej då” och vi åker hem. Skönt att komma in i värmen, somliga lägger sig direkt i sin korg men plirar mot matskålen. Lättlunch serveras och efter detta den obligatoriska tuppluren.

                                                                                                                                         ( Prags leksaksmuseum)

Är det julskyltning så är det, ut måste vi! Men något är främmande, inga julsånger, ingen helig natt, nej, eftermiddagen är befriad från högtalarskrål. Människor talar med varandra utan att skrika, det blir ett behagligt sorl. Många har trotsat kylan och vandrar från ena till andra skyltfönstret, in i någon affär, ut igen, träffar några vänner, tar en fika. Själv går jag hem för att prosaiskt fräscha upp en skinnfåtölj ,anrätta pasta med paprika, vitlök och halloumi , I och Z förlänger promenaden och kommer hem lagom till maten. I värmer äppelpajen och jag brygger var sin espresso. Kvällen avslutas med en söndagsdeckare