Sotarna har nu gjort sitt jobb och också avlägsnat ett kajbo. Vi åker hem till staden men vi kommer tillbaka några gånger i hopp om att hitta björnbär och svamp. Då är det skönt att ha bra drag i kaminen för att snabbt få i gång en brasa. Vi äter vårt aftonmål i lilla kammaren, det är svart och i kaminen sprakar veden.

 

Förhöstens väder med ömsom sol och värme, ömse regn och blåst, ackompanjerade vår hemfärd. De stora tröskorna hade avverkat de flesta fälten men de var fortfarande i gång.  De föder tankar på någon jätteinsekt som äter sig fram och lämnar efter sig. När de ätit färdigt kommer snabbt gödselspridarna, de ser ut som vidunder med massor av tentakler. Så plöjs, harvas och sås det. Om någon månad grönskar åter åkrarna.

Z har funnit sig tillrätta, just nu sitter han på sitt balkongbord och övervakar trafiken. De som inte sköter sig får en utskällning. De som åker skateboard eller inlines skäller han alltid ut.

Vi tar våra promenader i omgivningarna i sol, regn och blåst. Det bekommer honom inte, Z springer glatt omkring. Sommarvärmen var svår för honom. Han har inventerat omgivningen, är det något nytt på gång? Snabbt hittar han de gamla promenadstråken. Han hälsar glatt på gamla bekanta, månne de ha en liten munsbit av något slag?

Visst regnar det en del men  skönt är att sitta under tak och höra regnet piska på tak och parasoll.