Vi vandrar så sakteliga ut på stans gator, husse har varit på nämndsammanträde och Z har haft träff med den förtjusande Maja. De två har promenerat i februarisolen tillsammans med sina två förkläden. Efter denna vandring blev de trötta och sussade gott hos K och U. När husse kom vaknade Z och ville följa med hem  på lunch och dagens andra tupplur.

Z vill inte besöka stadsparken, vilket är ovanligt. I stället vill han undersöka den plats korvhandlaren brukar stå på. Kanske han tappat något i snön? När han inte får detta, mycket är olämpligt för hundmagar, vill han gå hem. Matte har ju kommit hem med sitt ben, hon kanske  behöver beskyddas och få sällskap. Men hon skulle ju vila”. Efter en kort argumentation fortsätter vi mot Stortorget och snart är matte glömd. På vägen till Frimurarholmen märker vi att skymningen långsamt sänker sig över oss och ån. Leo, en ”lagottokusin”, springer omkring i parken  men Z är måttligt intresserad. Kan vi inte  korta av promenaden, matte kanske behöver räddas?  På vägen hem görs några punktmarkeringar. På Wasabron möter vi en av Z:s bästisar, vinthunden Patron. De hälsar vänligt på varandra, och husse byter några ord med husse. Patron är en kärvänlig hund. När han får syn på Z skuttar han på sina långa ben som en sprallig kalv.

Snart är promenaden slut och Z får väcka sin slumrande matte.