Livet är fullt av förargligheter. En särskilt besvärande förarglighet är att någon av våra datorer kommer i olag precis som en blogg skall författas eller en artikel skrivas. Oavsett vilken dator som  strejkar får jag ta mig an problemet. I regel kan jag lösa det, även om det går åt några kvällar. I bland får jag anlita en ung man i datoraffären, eller lämna in maskinen och lösa ut den för 600 kr efter några dagar.

Senast strejkade I:s dator, jag jobbade och slet, letade lösningsförslag på nätet och slutligen gick vi till en nystartad datoraffär tvärs över gatan. Jag fick veta att det i maskinen fanns ett räddningspaket men när detta paket startades försvinner  alla program och filer. I arbetade sammanbitet med att föra över filer till ett externminne, ”pinne”. Hon vågade inte trycka på  utlösningsknappen F9, ty vad skulle då kunna hända och vilka alternativ måste väljas. Jag satte mig vid datorn, tryckte på detonatorknappen, maskineriet satte i gång hur fint som helst. Plötsligt satt jag där med en ren dator, som med ett nyfött barn och det skulle jag nu börja uppfostra. En dator uppfostras med program och de hade jag skivor på. Det var bara att sätta i gång. Tid tog det men så var det klart.  Ställde också in tid, världsdel , hattnummer, e-mail och annat datorn ville veta.

När jag så inplanterat grunderna i datorbabyn fick I  plocka in sina mappar och filer. Allt var slutligen frid och fröjd. Belåten satte jag vid min egen dator men då hade den fått spatt. Ytterligare några dagar gick åt att få ordning på den. Och nu kan jag skriva min blogg.

Det måste finnas onda makter som försöker ta över vår datorvärld . Kanske de är extra aktiva så här innan vi firar fredsfurstens födelsedag?