Nu är det den ljuva tiden, vi letar vårtecken i marken, bland de torra höstlöven och i björktopparna. Börjar inte videknopparna svälla? Vi hälsade på Pasa, vår vän biodlaren och drottninguppfödaren. Han rengör och reparera honungslådorna inför säsongen.  Snart skall kuporna ut i socknarna omkring. Om någon vecka är det dags för bina att samla videpollen. Bina tar för sig av den aktuella blomningen från vide, blommande lind och vad som finns. Frukträdens blommor skall skattas och som ersättning pollineras träden, nödvändigt för ett bra fruktår. Höstens ljunghonung är speciell. Somliga av oss väntar på höstskörden och den bitterljuva honungen, andra föredrar rapshonung.

Som alla biodlare är Pasa övertygad om att honung och andra biprodukter är rena rama hälsokurerna. Nu talade han för produkten propolis, den är bra för mycket. I tittar begärligt på den lilla flaskan, den köper vi.  Hon känner sig nu lite förkyld och vill prova!

Propulis är detsamma som bikitt, slags harts, som bina reparerar och bygger med. Hartser används ofta som aromatiskt-bitter smaksättare för alkohol. Om detta gäller propolis vet jag inte. Vi pratas vid ett tag, kaffe kommer fram. Men Z börjar bli orolig, han behöver lyfta på benet. Så vi vandrar vidare, husse något linkande.

 

 

blåsippa1

Dagen innan letade vi efter vår och blåsippor på Trystorps Ekäng. Det var litet kyligt men vi hittade en soluppvärmd bänk, som gjord för fika för tre, där satt vi och njöt. Framför oss en äng med spirande gräs, bakom oss gamla vresig ekar. Denna äng, skänkt av dåvarande ägaren till Trystorp, är ett måste för oss, här följer vi  vårblomningen.  Men nu hittade vi endast enstaka blyga blåsippor, de stack  upp sin krona ur lövmattan. Längre fram på våren kommer lungört, liljekonvalj och andra blomster. Det är en verklig ekäng med stora ekar, många har sett sina bättre dagar, enstaka är endast skal av sitt forna jag, några har fallit omkull. Men det kommer nya, ser vi. Den sista granen har ramlat, nu är det lövträdens rike.

På avstånd hördes glada tranor konversera och kurtisera, tyvärr ser vi dem inte. I bakgrunden hörde vi också lärkans drill.

Alternativ                      .

På vägen hem åkte vi förbi de små korvformade sjöarna, rester efter isälvarnas framfart. Och vad fanns det i dem, jo, sångsvanar.